Traditionella lotterier
De traditionella lotterierna som fortfarande är mycket vanliga vid föreningsfester etc bygger på att man köper en lott och att vinst antingen ges direkt utifrån numret på lotten eller i en dragning som sker när lotterna är slutsålda. Det finns alltid många fler lotter än vinster. Lotter utan vinst kallas nitlotter.
Lotterna säljs via tombola eller lottring. På en lottring sitter lotterna i form av en hoprullat papper, där köparen erhåller ena delen av lotten medan den andra delen (med samma lottnummer) sitter kvar på ringen. Lottförsäljning är vanlig inom idrottsföreningar, bland skolklasser som samlar pengar till klasskassa/klassresa och på marknader och nöjesparker. Ofta sker lottförsäljningen i lotteristånd.
Julklappslotteri
Ett, vanligen mer informellt, lotteri som förekommer bland vuxna vid juletid är julklappslotteri. Istället för att julklappar delas ut till specifika mottagare så samlas julklapparna på hög och lottas ut till mottagarna. Julklappslotteri kan även syfta på varuutlottningar som handeln anordnar inför jul.
Lottdragning
Lottdragning, att låta slumpen peka ut ett nummer, en person, ett beslut, en turordning, etc. Kan ske enkelt genom att man drar märkta papperslappar eller föremål ur till exempel en påse, på mekanisk väg genom att exempelvis låta en maskin fälla ut numrerade bollar av exempelvis plast, eller digitalt genom att använda en dators eller miniräknares slumptalsgenerator. Används nästan uteslutande vid spel om pengar eller vinster, ofta för att bestämma vilket lag som inleder en match inom sportens värld, och ibland även vid politiska och andra val samt vid beslutsfattande när de vanliga urvalsreglerna inte fungerar.